Om ”Agaton Sax klipper till” av Nils- Olof Franzen

Professor Agaton Sax ager Sveriges minsta tidning, Bykopings-posten, i Sveriges minsta stad, Bykoping. Agaton Sax ar ingen riktig professor, men an kallas for det eftersom han ar en av mycket fa i varlden som kan tala det markliga spraket graeliska. Andast nagra tio skottar kan tala detta sprak. Agaton Sax ar liten och lite korpulent med pipsjagg och mustach.
Pa taget fran en liten semester I ” Brosnien” moter han tva konstiga man. Den ena mager, den andre tjock. De ater vitlok och spelar kortspel om svindlande hoga summor. Nar Agaton Sax roker en bolmade pipa som forsvar mot den “oerhorda”( som han garna och inte sallan utrycker sig) stanken av vitlok, borjar de, till Agaton Sax enorma forvaning, tala pa graeliska! Och till hans bestortning talar de om att till exempel kasta av honom I nasta tunnel…! Men Agaton Sax ar bade vig, snabb, skarptankt, modig och beslutsam och kommer latt undan dem. Men nar han kommer hem och far en rapport fran en av sina korenspondenter att en liga som forfalskar Brosniska “Kronsk”(pengar) ar I farten kan han inte slappa tanken pa att fa fast denna fracka liga, som han faktiskt har raknat ut vilken det ar! Men problemet ar, att skurkarna pa taget har fatt hela varlden att tro, att det ar Agaton Sax som ar ledaren for ligan… Men sjalvklart klarar sig Agaton Sax, forkladd, jagad och jagandes. Han dras in i ett aventyr utan dess like…
Jag tycker faktiskt att det har ar en riktigt rolig bok. Jag skrattade ofta nar jag laste den! Agaton Sax ar en kul liten filur som man genast far grepp om och skrattar at. Jag tycker faktiskt att boken ar skriven pa ett ganska ironiskt satt, med konstiga namn som just da Agaton Sax, Brosnien( istallet for Bosnien), Mercogovina( istallet for Hercogovina) och sa vidare. Nastan som en parodi, fast anda inte. Spraket “ graeliska “ ar verkligen komiskt. Ord som:
-Llandogh!
Kan betyda: De ar han- den lilla fetknoppen!
Ja, pa hela taget ar den bra och humoristiskt skriven! Verkligen over min forvantan. Den ar faktiskt utgiven ar 1955, men inte speciellt gammeldags for det.
Det enda man kanske kan anmarka pa, ar att boken inte ar det minsta djup; det finns nastan inga riktiga problem forutom de lattinfangade skurkarna… Kanslorna ar inte sa starka heller om man sager sa. Men den ar sa valdigt mysig att lasa! Miljoerna ar trevliga, gulliga.
Det har ar en bok att lasa nar man vill ha ett skont och ratt kul tidsfordriv eller nar man vill komma in i en snall varld med mycket humor. Jag rekommenderar den!
Av Siri☺

This entry was posted on tisdag, juli 14th, 2009 at 15:00 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.

Leave a Reply